Liams mamma

Var ett tag sen, har inte mått fina fisken de senaste dagarna och har heller inte haft så bra tillgång till en dator. Nu sitter jag i soffan i lägenheten och Icchay står i duschen, vi vaknade för nån timma sen. Han har varit duktig och fixat så att vi har datorbilden på teven istället eftersom vi ändå har en bärbar dator. Probemet är bara att texten syns jättedåligt, men han har fixat en förstoringsruta så man vänjer sig nog.

Gårdagen var minst sagt händelserik. Efter skolan åkte jag hem till Jessica som var gullig och lagade mat åt mig, hade inte fått i mig nått av skolmaten, smakade skit som vanligt. Och det fungerar ju liksom inte att skippa måltider längre, måste tänka på att det inte bara är jag som blir lidande! Efter lite kötbullar och makaroner så satt vi oss ner och pratade, lika mysigt som vanligt<3 vad fan skulle jag göra utan dig Jessica?

Klockan 3 hade jag stämt träff med Sara och Stina, så vi gick och tog en fika på café rutan. Käkade marängsviss ;) smaskigt värre, orkade dock inte hela^^ Efter ett par timmar tog jag bussen hem till lägenheten och älskling.
Han satt på soffan & sa att vi behöve prata, han såg skitledsen ut och hade satt på våran låt på datorn. Jag vart livrädd, skrek åt honom att säga vad fan det var rakt ut för annars skulle jag dra igen. Men icke, Satt mig bredvid honom i soffan och han går ner på knä och tar fram en ask med två ringar! herregud vad glad jag blev! Han lurade mig verkligen! haha självklart tog jag emot ringen och vart alldeles varm i kroppen. Den är jättefin! Guldring som det står hans namn i och datumet vi träffades, 060722 <3 SÅ FINT!
Kan inte beskriva hur otroligt bra det känns :)

Tyvärr fick jag ont i magen några timmar senare så jag blev liggandes i sängen medan han lagade god mat (potatisgratäng och kyckling) och tog hand om mig. Vi åt maten i sängen och satt på "en natt på muséet" kunde knappt hålla mig vaken så somnade omkring klockan 10.
Sov jätteoroligt och hade jätteskumma drömmar, drömmde om förlossningen och att Icchay var otrogen. Klockan 3 gick jag upp på toa och gick och la mig igen, det kändes som att jag hade sovit bara några minuter när jag vaknar av en hemsk smärta nere på höger sida om magen. Jag skrek och grät om vartannat och försökte väcka Icchay (han är inte så himla lättväckt) Han förstod inte hur förbannat ont jag hade så han somnade om typ hela tiden. Jag var livrädd, det högg som knivar och gjorde så förbannat ont att jag knappt visste vart jag skulle ta vägen. Jag ringde mamma och hon ringde akuten eftersom det inte gick över. Akuten fick ringa upp oss eftersom vi knappt hade några pengar att ringa för. Jag fick prata med en sjuksköterska som bad mig beskriva om det var huggande, molande eller stickande smärta och jag sa att det högg som bara fan! Kunde knappt hålla mig för gråt medan jag pratade ned henne. Hon sa att vi var tvungna att komma till akuten, jag blev livrädd. Tänk om något var fel med bebis? :S Eftersom varken jag eller Icchay har körkort så tänkte hon fixa en sjuktaxi, men eftersom vi bor på tredje våningen utan någon hiss och jag knappast skulle lyckas ta mig ner med den värken jag hade så skickade dem en ambulans. Det var Icchay dom pratade med dem i telefonen och de sa att de skulle komma med blåljusen på, jag som låg bredvid honom hörde ju vad de sa så jag blev ännu mera skräckslagen :S Varför skulle de var tvungna och ha det när vi bodde 3 min från sjukhuset? Jag tänkte att de antog att det måste vara riktigt allvarligt så jag började grina som bara fan. Dom måste ha hört mig för de förklarade för Icchay att de skulle ha dem på bara för att få köra lite fortare och för att jag var så ung. Vad nu det skulle ha med saken att göra?...
Efter 10 min kom två ambulanschaufförer in och frågade om jag kunde gå ner själv, och eftersim alvedonen som jag tagit för säkert en  timme sen hade börjat verka så trodde jag att jag skulle klara av det. De hjälpte mig ner för trapporna och la mig på en bår bak i ambulansen och kollade blodtryck och puls och det var bara bra, tack gode gud för det tänkte jag.Framme på akuten la de över mig i en säng och mamma kom, älskade mamma<3 Det kändes mycket bättre i magen tack vare alvedonen, men jag skakade i hela kroppen och dom tyckte jag kändes varm. Hade ingen feber dock, och urinet och allt verkade bra. Så jag fick träffa en gynekolog. Inne i det hemska jävla akut-gyn rummet! Började grina igen när jag såg att det var i det rummet jag skulle undersökas. Samma rum som jag för ett halvår sen fick se att mitt foster var dött och att hjärtat inte slog...
Ville verkligen inte in dit! När doktorn smörjde magen och började dra med ultraljudet så vågade jag inte kolla, och när jag tyckte att han varit tyst lite för länge så frågade jag hur det såg ut? Bara fint svarade han! VILKEN JÄVLA LÄTTNAD!!! jag vände mig mot skärmen och fick se vårat mirakel igen! Så underbart! bebis rörde sig och ingenting var fel hen henne/honom. Så ljuvlig känsla att det var bra med lillen! Livmodern var det inte heller något fel på, så läkarn sa till mig att det förmodligen var äggstockarna som höll på och vred sig och att det var det som gjorde ont. Men det kunde också vara att bebis höll på och rörde sig så pass mycket där inne så att livmodern fick sammandragningar. Hur som helst så var det iaf inget farligt. Jag skulle ta två alvedon varje sjätte timma i två dygn.
Det kändes så förbannat bra att det inte var någon fara och att åka hem och lägga sig igen, klockan var halv 7 när vi kom hem och vi somnade på direkten.

Nu sitter vi här i soffan och planerar att fixa nått att äta, är skithungrig! inte så konstigt eftersom klockan är närmre 2 :P
men men, hoppas allt är bra med er, måste kila in i köket nu innan magen vänder sig ut och in! haha.

Ikväll kommer mamma & pappa med thaimat för att fira våran förlovning<3 fyfan vad underbara dom är!

Men ni får ta hand om er, tack för alla kommentarer<3
/V