Liams mamma

Dessa eländiga dagar!
Det känns som att jag håller på och bli galen snart.
Den ena dagen är den andra lik, gör inget speciellt. Umgås med min underbara son givetvis men annars?
Kanske tar en runda på stan, köper lite grejer, träffar nån kompis och sen hem igen.
Jag känner mig nästan som en levande död.
Jag vill att något ska hända!
Något som får mig på bra humör igen, men jag har ingen aning om vad.

Igår var Sara här och det var förstås trevligt :) Hon hade tagit med sig cola och brownies från jobbet. Smakade mumma!
Jag och mamma käkade lunch på tuna park och inhandlade lite presenter till pappa som fyller på söndag också.

På lördag har min underbara vän Stina födelsedagspartaj hos henne. Och tro't eller ej så erbjöd sig mamma att ta Liam under några timmar så att jag kanske kan komma förbi ett tag, vilket vore hemskt trevligt!
Det är ju nämligen som så att jag faktiskt aldrig har varit utan min son i mer än ett par-tre timmar. Mest på grund av att jag inte kan släppa tankarna på honom för en halv sekund om jag är iväg men också pga att det är omöjligt.
Liam vägrar flaskan vilket gör det svårt för någon annan att mata honom om jag skulle vara borta under en längre stund.
Nu har han visserligen börjat med både gröt och puréer men still, mammas mat är bäst.
Min lilla morsgris! <3

Det är så mycket tankar i mitt huvud just nu så ni anar inte. Jag vet varken ut eller in om någonting. Förvirringen är total med andra ord. Hur vet man hur man ska bete sig om man knappt vet vad man vill och känner?
Varför kan man inte känna sig säker på något och satsa på det till 100%?
Jag blir galen på mig själv!
Men så har jag alltid fungerat och jag vet också att allting alltid löser sig till det bästa i slutändan, det är bara så det är.


Men nej, det här inlägget vandrar iväg och blir lika kaotiskt som det är i min skalle så det är nog bäst att lägga ner.

Hoppas ni får en trevlig helg.
/V

Många har undrat varför jag aldrig skriver något.
Svaret är att allt är upp och ner för tillfället och jag känner inget behov av att meddela världen över vad som händer.
Men sanningen är den att jag och Icchay inte lever ihop längre, vi kom fram till att det inte fungerade som vi önskat att det vore.
Just nu bor han i Södertälje och jobbar nästan varje dag och det fungerar bra. Så fort han har tid över så kommer han hit till mig och Liam.

Idag fick mamma och pappa huset sålt här vilket känns jättebra, de begärde 1 995 000 och fick 2 260 000 inte illa!
Så just nu är det rätt fullt upp med flytt och dylikt. Och för er som undrar så kommer jag fytta in i huset i borsökna själv tillsammans med Liam. Sen får vi se vad som händer.
Jag och Icchay står hur som helst varandra mycket nära fortfarande och vi har absolut inte uteslutit att bli tillsammans igen, om vi lyckas få våran relation att fungera lite bättre.

Liams dop gick förövrigt bra, de flesta kom och Liam skötte sig utmärkt, vår älskade pojke!

Nej nu börjar äntligen hemma!

Hörs när vi hörs.
/V

Tror att jag håller på och få nån jobbig ögoninflammation, kliar och rinner utav bra h'lvete i ögat.
Väldans onödigt tycker jag!

Icchay has left the building, och kommer inte hem förens imorgon. Det är tydligen viktigare att umgås med sina vänner på helgerna än med sin familj. Hans val, hans förlust.
Själv tänker jag mysa med Liam hela dagen lång :)
Lyckligvis så kommer även jag faktiskt få lite sällskap, Jessica dyker upp här om cirka en timme, ska ner och möta henne vid bussen kl. 14 är det tänkt!
Sen ikväll pratas det lite om att träffas hemma hos Stina, och det vore väl knappast fel.
Men vi får se vad som händer.

Nu är tanken att jag ska röra mitt otränade arsle til garderoben för att byta ut pjymasbrallorna till något mera passande och sedan ge Liam lite påfyllning innan vi ger oss iväg till bussen!

Trevlig helg
/V

Hejsan hoppsan.

Bestämt mig för att ha kvar bloggen och skriva i den när tillfälle ges, dock väldigt sällan.
Men vad tusan, bättre än att inte skriva över huvud taget, eller hur? :)

---

Senaste tiden har gått åt till att rensa ur huset och finputsa det inför fotografering, kommer ju hamna på nätet för allas beskådning och i tidingen imorgon förmodligen. Sedan blir det visning den 19 okt, samma dag som Liams dop.
Lite nervigt måste jag säga, tänk om det visar sig att inte en kotte är intresserad?
Nej men så ska man inte tänka, klart vi kommer få huset sålt!

Igår var det firade av mig, mamma och farfar hemma hos farfar och farmor. Fick ytterligare ett presentkort på Ikea på 750-, passade alldeles utärkt! Har påbörjat en lista med möbler som ska införskaffas tills vi flyttar in :)
Av Jessica fick jag och Icchay en biokväll, vilket innebär att hon ska ta hand om Liam under tiden, helt underbart!
Vi har inte haft någon som helst 'egentid' sedan vi fick vårt lilla bus så det är verkligen på tiden.

Just nu ligger han och sussar i vagnen (peppar peppar). Föresten så har han börjat med smakportioner nu! Hade egentligen inte tänkt börja förns han blivit 6 månader (nu är han drygt 4 och en halv). Men efter att vi varit på läkarbesök förra veckan så tyckte läkaren att det var lämpligt för honom att börja testa lite smått redan nu eftersom han inte går upp så mycket i vikt som han ska enligt kurvan. Hur som helst så visade besöket att han är frisk som en nötkärna ändå och följer utvecklingen precis som han ska, till och med något före :) Så det kändes mycket bra att höra!

Jaa vad skriver man nu då...

Blir som sagt dop den 19 okt i tumbo kyrka och har bjudit en väldans massa människor, så vi får hoppas att alla dyker upp! Och eftersom jag vet att en viss person läser detta som är väldigt nära anhörig till Liam, så tänkte jag också vädja för att denne person ska dyka upp på dopet.
Det sårar extremt att du bestämt dig för att inte göra det, och jag vill att du ska veta hur mycket vi vill ha dig där, även om du tycks tro motsatsen.
Så snälla, kom dit för Liams skull, ingenting är försent.

Nu har skruttis vaknat, så vi ska ta tillfället i akt och mysa lite framför teven :)

Vi hörs när vi hörs!
/V