Liams mamma

Himlen är så gott som svart och det har spöregnat oavbrutet i flera timmar.
Jag älskar det!

Sandra åkte ifrån mig imorse, och sen dess har jag varit på ett himla taskigt humör.
Ni vet, man har varken lust eller ork med någonting? Men ändå så vill man man inte bara vara heller, för man vill inte vara ensam men man vill heller inte ha sällskap?
Kanske bara jag som kan vara på ett sådant konstigt humör.
Dagen har alltså spenderats här hemma i lägenheten tillsammans med min buse.
På eftermiddagen insåg jag att vi verkligen behövde komma ut en sväng, så vi tog oss en promenad i det mulna men varma vädret. Det var riktigt skönt.
Gick till sveaplan och inhandlade en ny nagelsax till Liam, har nämligen lyckats tappa bort den enda vi har och nu var det verkligen dags att klippa pluttens naglar, sylvassa!
Handlade lite käk inne på coop extra också, sen lite cola och choklad..
Är man på taskigt humör så är man!
Tog bussen tillbaka och när vi klev av var himlen så gott som kolsvart och en enorm lycka spred sig som fjärilar i min kropp. Det här vad precis vad jag behövde! Deppväder till mitt depphumör, att bara få sitta inomhus i soffan med en tjock filt runt sig och moffa onyttigheter framför teven med tända ljus :)
Liam somnade jätteduktigt i spjälsängen vid halv 8 och jag gjorde pasta och pastasås till mig.
Blev jättegott.
Nu sitter jag här i min ensamhet och njuter.
Snart ska jag se på Mr & Mrs Smith!

Trevlig helg!
/V